När fanns det konduktörer i Kårbölebussen? – Bök i Kårböle

Då jag funderade på när jag första gången var i Kårböle, kom jag ihåg hur jag på hösten 1963 hamnade här. Jag hade börjat mina studier vid Tekniska högskolan vid Sandvikstorget, då jag såg en lapp på anslagstavlan. Helsingfors trafikverk behövde några teknologer som skulle utföra arbetsstudiemätningar i bussar och spårvagnar. Det gällde att mäta hur lång tid det tar för en konduktör att ta betalt av passagerarna. Jag blev en i den lilla gruppen som sändes ut i bussarna med en kronometer i handen för att utföra mätningarna. Så åkte jag omkring under några veckor för att mäta hur lång tid de olika biljettformerna förbrukade.

En dag skulle jag på en linje långt norrut, till ett ställe jag aldrig hade hört talas om, Södra Kårböle. Det var en föregångare till buss 42. Bussnumren som följer postnumret togs i bruk år 1966. Finns det någon som kommer ihåg vilket nummer vår buss hade före det?

Varför ville man göra denna mätning? Det var de första planerna för att övergå till förarens biljettförsäljning.

Bussen skumpade ut långa vägar längs Nurmijärvivägen och svängde in på det okända området. Jag minns svagt att bussens ändhållplats kanske var vid Elantos butik på Kantelevägen. Vem kunde väl bo i denna gudsförgätna byggd?

Hur gick historien sedan? Trafikverket började införa förarens biljettförsäljning. Nya små kassaapparater utvecklades och konduktörerna blev mera sällsynta. Denna utveckling fortsatte hela 1970-talet. De sista spårvagnarna ändrades till förarbetalning i början av 1980-talet. I dag ser vi det som helt normalt att alla har ett kort som avläses automatiskt vid bussdörren. Med denna teknik har vi fördubblat bussens arbetsproduktivitet. Förut behövdes det två personer för att transportera 50 passagerare till centrum, i dag klarar man av det med en persons arbetsinsats.

Och hur gick det sedan för mig? Då vår lilla familj 1968 skulle flytta ut från Teknologbyn i Otnäs, blev vi erbjudna en gammal Arava-bostad på Gamlasvägen 8. Jag besökte bostaden en gång, den andra gången jag var i Gamlas. Sen flyttade vi in med vår nyfödda son i juli. Det var första gången min fru såg Gamlas och vår nya bostad. Sen dess har vi bott här, nu i vår tredje bostad. Och bussen använder vi ofta!

Peter Rehnström

Kommentit